Det passar mig som hand i handske att starta nya projekt. Vet inte varför jag gillar uppstartsfasen så mycket. Kanske är det utmaningen, kanske är det nyfikenheten, kanske är det spänningen över att se slutresultatet. Nja, det sista kan jag stryka. Jag färdigställer väldigt sällan något av mina påbörjade projekt. Så nu tänkte jag starta ett nytt.
Jag har ju sprayat ner det mesta i hemmet med kopparsprayfärg. Det har blivit väldigt fint, även om jag känner mig lite som han i Goldfinger. Har insett att jag är beroende och försöker nu trappa ner. Köpte mitt sista kopparspray igår. Jag lovar. Jag skulle nog behöva gå på ett möte med större delen av mitt instagramflöde. Ett Anonyma Kopparspray-möte. Knackar på dörren, sätter mig i ringen, harklar mig.
”Hej Jag heter Martin, jag är kopparsprayist”….
Mitt nya projekt kan inte räknas som återfall, mer som rehab. Koppar är fortfarande inblandat, men nu i sin rena form, inte målad. Alltså inget återfall, eller hur?
Helt vanlig rundstav från Beijer med 21 mm diameter som jag kapade ganska slarvigt med hopp om att få alla lika långa. Det gick sådär. Nästa gång ska jag vara lite mer exakt.
Så här fina rör hittade jag på Aderbys Rör. Kan varmt rekommendera ett besök. Kunnig, inspirerande och intresserad personal guidade mig genom en djungel av vinklar och dimensioner.
Tada! Så blev jag faktiskt klar med projektet. Oväntat och otippat men ganska fint. Stort tack till Sofie Källström vars idé jag helt ogenerat snodde.
MARTINREDA 