Boomerang

Ni känner alla till Boomerang. Jag menar inte den värdelösa träpinnen man kastar som aldrig kommer tillbaka. Jag menar inte heller den lilla rödgröna knappen som syns på diverse kläder. Jag menar ad on-funktionen Boomerang på Instagram. Jag tänker att vi måste prata ut om den. Ordentligt. Vad tänker ni? Varför frågar jag? Jag skiter ju fullständigt i era åsikter. Detta är min blogg och mina tankar. Dessutom har jag alltid rätt när jag tänker.

När Instagram skapades, 1800frösihjäl, så lanserade de även funktionen Boomerang. Det var ju revolutionerande då när det begav sig. Man kunde spela in och upp ett klipp baklänges och framlänges. I evighet. Amen. Största och mest innovativa funktionen i världshistorien sedan någon kom på den där grejen med att borsta tänderna.

Som det trendade! Man kunde se Selma Lagerlöf när hon formklippte pelargoner, Harald den Härlige när han körde strandhugg i Wales och Ernst Kirschsteiger som 4-åring baka kroppskakor i en alphydda i Österrike. På repeat. Om och om igen. Det VAR fantastiskt.

Sen dog det.

Med rätta.

Vem vill se ett 2 sekunder långt klipp på något som bara går fram och tillbaka? Ingen. Förrän Formex hände i augusti 2019. Då fullkomligt briserade Boomerang. Alla gjorde det. Alla och alla. Det finns naturligtvis en fördomsprofil på de som gjorde det smutsiga.

1. Frånskild tvåbarnsmamma, bosatt i förort till Stockholm, 42 år, fick gratisbiljett via sin kompis kompis och känner tvångsmässigt att hon måste leverera content. I form av Boomerang.
2. De 7 anställda på Bengts Betong & Buttericks avlagda butikslager HB som äntligen får en heldag i storstan och därmed levererar bevismaterial i form av Boomerang.
3. Inredningspoddare som i brist på intervjuoffer måste vandra monter upp och ner för att hitta någon att prata med men misslyckas och istället lägger 48 olika boomerangs.

 

Boomerang funkade när alla tyckte det var coolt att se på när någon skröt om att de hällde upp champagne i ett glas. Det var då. Nu är nu.

 

Boomerang är inte content. Eller roligt. Boomerang är en helt meningslös funktion som inte bidrar till något gott. Ni som råkat lyssna på mig vet att om man ska publicera saker på sociala medier så har man tre val; Berätta, underhålla eller utbilda. Inget annat. Boomerang är just inget annat. Det finns två grejer snubbarna på Instagram ska fixa. Det ena är att ta bort Boomerang (NEJ det är inte roligt att se dig dyka ner och upp i poolen 100 gånger på två sekunder) och det andra är att man i efterhand ska kunna redigera inlägg man gjort med carousel-funktionen.

I övrigt älskar jag Instagram. Och valpar. Och er.

/m

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Soft Söndag

Som vanligt på söndagar så tar vi det lugnt och ägnar oss åt vackra saker. Pianisten Martin Hederos och konstnären Jesper Waldersten skapar just sådana saker. Vackert, magiskt och eftertänksamt. Här perfekt fångat av Mikael Lindqvist.

I torsdags hade jag den stora äran att få uppleva detta konststycke live på Kungsbacka Teater. Har du möjlighet att se föreställningen så tveka för guds skull inte. Gör det! Bara gör det. Omtumlande och tankeväckande men även rogivande och vansinnigt underhållande.

Hatten av för Jesper och Martin!

/m

Drömmen om den perfekta grävmaskinen

På den slingriga vägen mellan semesterboendet i Vejbystrand och den stora metropolen Ranarp står den. Grejen med stort G. Den har stått där ett bra tag nu och jag känner att den ropar på mig. Det är tydligen bara jag i hela världen som hör att den ropar. Märkligt. Hörs nämligen klart och tydligt. MAAAARRRTTIIINN KOM OCH KÖP MIG!!!

Jag: Kolla vad fin! Den ska jag köpa.

Fru: Är du dum i huvudet?!

Jag: Nja… Eller jag vet inte, men visst ha

Fru: NEJ!

Jag: Nu avbröt du mig lite. Men visst är den fin? Den är ju jättevacker!

Fru: *djup suck* Man kan inte köpa saker bara för att de är vackra Martin.

Hade min fru suttit bredvid mig i bilen hade hon klappat mig på huvudet för att dels understryka sucken och dels för att trösta mig. Lite som man gör med barn. Men eftersom våra barn, Momentet, Ljud- och låtmannen samt Seglarn har satt det som sina livs högsta mål att hålla osams så fort säkerhetsbältet sitter på så sitter jag i mitten bak likt en jävla Berlinmur för att förhindra nya världskrig under den 5,4 kilometer långa resan. Den där bilsemestern till medelhavet känns väldigt långt borta….

Jag: Man kan visst köpa saker bara för att de är vackra. Du gör ju det hela tiden.

Fru: Gör jag inte!

Jag: Gör du visst. Den där lilla vita porslinsfågeln som är som en vas till exempel.

Fru: Men herregud Martin, den kostade 2 kr på loppisen.

Jag: Ja, men du köpte den för att den var vacker. Vi vet ju dessutom inte vad grävskopan kostar. Jag får ju inte ens gå av och känna på den, än mindre ringa och fråga om priset.

Fru: Den kommer att kosta mer än 2 kr, dessutom undrar jag hur du ska få upp den till Forsbäck, var du ska ställa den på tomten och framförallt VAD du ska göra med den?!

Jag: Man kan väl köra kustvägen upp, det tar kanske en vecka men det är ju en fin väg. Jag har inte riktigt funderat ut var den ska stå men den kan ju göra väldigt mycket nytta i trädgården tänker jag. Tänk alla nya fina rabatter och sånt vi kan göra.

Fru: Tänker du skriva om detta samtalet och länka in mig för att fjäska som kommer jag INTE att gå på det. Är det förstått?!

Jag: Nej, men jag skulle vilja påstå att den vackra grävkopan är ett givet stopp på #utflyktstipsskåne

Fru: Så du skriver inget tramsigt om detta?

Jag: Nej, lovar. Ska bara ta en bild….

/m

Ingegerd Råman – Framtid i varje andetag

Det händer inte ofta men i söndagskväll, ganska sent, fanns det faktiskt en lucka i det kaosartade livet. Vi slog oss ner i tv-soffan på första gången sen jag vet inte när och hittade, mest av en slump om jag ska vara ärlig, dokumentären Ingegerd Råman – Framtid i varje andetag. Vilket lyckokast! Det är 58 sagolikt bra producerade minuter. En fröjd för såväl öga som själ.

Skärmdump SVT

Jag vet att 58 minuter inte är något man bara råkar ha över i vardagspusslet men filmen är faktiskt så bra så jag hade tagit illa upp om någon inte hade bett mig avsätta tid för att se den. Jag vill ju inte ha några sura miner bland mina tappra följare så därför: Se filmen! Unna dig en knapp timmas avkoppling framför tv´n eller datorn. Du kommer att få uppleva en intressant historia med ett ypperligt foto.

/m

Smultronställen

Smultronställe, sommarpärlor eller utflyktstips. Kärt barn har många namn. För en tid sedan bad Plaza Interiör mig att skriva om mina fem favoriter inför sommaren. Platser som jag tycker är speciella och ställen som jag varmt kan rekommendera. Inga problem alls. En supertrevlig förfrågan och när man ser vilka andra som tipsar på sidorna runt omkring så blir jag ganska stolt. Fint sällskap man hamnade i där. Nåväl, tidningen dök upp igår och jag insåg snabbt två misstag…

Problem är väl egentligen att ta i, det handlar nog mest om utrymme. Jag hade nämligen tipsat om Grodlår & Timjan också. Detta kom inte med. Så härmed tipsar jag å det varmaste om Sveriges mysigaste bistro. På torget i Båstad ligger den lilla och intima bistron där jag haft några av mina bästa matupplevelser och roligaste stunder. Ninna och Jocke serverar ekologisk och närproducerad mat med mer kärlek än vad som är rimligt. Missa inte!

Det andra ”problemet” är helt och hållet mitt eget fel. Jag glömde helt enkelt bort att tipsa om Cosa Home Stories i Kungsbacka. Nu i efterhand förstår jag att inte heller detta tips hade fått plats på uppslaget så jag får ta det här istället.

Är du i Kungsbacka och är på jakt efter väl utvald design i en härlig atmosfär, då ska du kika in hos Cosa. Bättre än så blir det inte. Kolla själv!

/m

#fotoutmaningmars2016

Japp! Så heter tagen till den kreativa leken som startar på Instagram imorgon. Om du tycker att mina instruktioner är knapphändiga och ofullständiga så följ kontot @fotoutmaningmars2016 för tydligare direktiv. Jag är fullt upptagen med att bränna tveksamma halvfabrikat på spisen till uppmärksamhetstörstande cirkusdvärgar.

Varje dag har ett tema. Man måste inte vara med alla dagar. Jag ser det hela som en chans att få stretcha min egen kreativa förmåga. Att tänka till ytterligare en gång. Nyttigt. Och roligt. Häng på!

/m

 

Halloween-styling

Halloween står för dörren och mängder av nervösa läsare hör av sig och undrar hur de bäst stylar huset i höstmörkret inför rådande firande. I sann public service-anda ställer jag upp. Jag har letat upp de mest stilsäkra halloween-tipsen gällande inredning. Bara för er. Som alla stora högtider så är det sociala i fokus och middagsbordet en central del. Jag börjar uppifrån och går neråt. Erkänn att jag är snäll och omtänksam.

Ett måste i taket är Simon Legalds lampor Amp Gold för Normann Copenhagen.

Bordet man dukar på, utan duk, är Nordik från Rum 21.

Vad passar väl bättre än att pryda detta med ett gäng sjuan-stolar i lagom orange pumpafärg från Vålamagsinet?

På golvet under matbordet lägger man, hur opraktiskt det än må vara, Holknekts matta Down från EM.

 

Tycker man inte att detta var tillräckligt roligt eller tillräckligt mycket halloween så kollar man på den här videon, sen framstår mina förslag som ytterst rimliga.

 

Happy Halloween!

/m

 

 

 

Soft Söndag

För nytillkomna läsare så kanske jag ska förklara rubriken och mitt återkommande söndagstema. På söndagar tar vi det lugnt. Jag belastar er inte med en massa underfundiga tankar och befängda idéer om vad som är eller inte är i designvärlden. Jag visar en eller ett par bilder på sånt som är lugnt, vackert, rogivande och harmoniskt. That´s it.

Med det sagt presenterar jag stolt världens just nu mest effektiva tidstjuv. Nathan Friend har skapat en digital variant av de där små hjulen som vi alla har lekt med som barn. Helt fantastiskt! Hej mönster – hejdå hela veckans to do-lista.

Inspirograph är namnet och veckorna fram till jul kan du skenjobba här.

 

/m

 

Soft Söndag

Tänkte bara i alla hast tipsa om två småskojiga saker. Ett hotell och en app. Det behövs inte mer på en söndag. Mitt första tips är en app för iPad som jag nog egentligen borde skrivit om på Tapetmartin.se men det får bli här till en början. Victoria & Albert Museum har gjort ett spel som heter Strawberry Theif där du är en liten fågel och inte helt oväntat ska sno åt dig jordgubbar. Spelet går ut på att du återskapar William Morris episka mönster Strawberry Theif. Jag vill inte vara sån, men det här spelet är ett måste på varje iPad hos de med något som helst intresse för mönster.

Steget från William Morris till Hello Kitty är långt, men här kommer mitt andra tips för dagen. Det hyfsat hypade hotellet Line Hotel i Los Angeles har fått en väldigt humoristisk make over. Det är Hello Kitty precis över allt och detta tack vare inredningsdesignern Sean Knibb. Galet och galet kul. Minst en i familjen vill att vi flyttar in för gott.

 

/m

 

 

Tre trevliga tips

Jag tillbringar som de flesta av er redan vet lite tid på diverse sociala medieplattformar. Jag jobbar ju med det så det vore väl konstigt annars. Idag tänkte jag ägna bloggposten åt att tipsa om aktuella händelser på på några av dessa plattformar. Den mest virala händelsen nu äger rum på Instagram. Inredningsbloggarna Tina Sundling, alltså Peppar & Vanilj och Weronica Fremenius, alltså Living by W har startat @decorlife.se och hashtaggen #decorlifeoktober

Se så, sitt inte här och läs fortsättningen, logga in och följ. Eller förresten. Multitaska hellre så du vet vad det är mer som gäller. T ex den goda och glada nyheten att mitt alter ego Tapetmartin har fått en ny kollega på Designbloggarna. En namnkunnig och begåvad sådan. Lisa Bengtsson lanserade igår sitt första inlägg på Lisa goes bananas. Underbart!

På tal om just Designbloggarna så tycker jag, kanske mycket på grund av att jag är glasögonbärare, att ni ska kolla in en blogg helt dedikerad till ämnet: Eriks Huvudsaker.

De här glada brillorna kommer från Chilli Beans och deras serie Yacht

Så, nu kan ni få surfa fritt. Mitt skånska jag ska heja på MFF nu.

/m