Det är verkligen hög tid att ta upp en gammal tradition. Den där jag inte tramsar utan helt enkelt bara visar en eller par fina bilder. Idag är det dags att lyfta blicken och spana in det fantastiska arbete som Helen Johannesson har gjort. En soft Söndag helt enkelt.
/m
Här brukar ju jag skriva några rader text som ska fånga läsarens uppmärksamhet. Jag gör inte det idag. Vi tar ett gäng bilder först och så kan jag babla på efteråt. Känns det bra? Eller låter det bara krystat? Jag vill liksom inte att min nonsenstext här ska förta upplevelsen av bilderna.
Nåväl,
Vad har då dessa tre fantastiska skapelser gemensamt? Förutom att rubriken avslöjar att Furf Design Studio är involverat så ska jag ge en ledtråd till. Bilden nedan.
Japp, du ser rätt. De ser inte. Trots detta handikapp har de skapat möbler som gör att blågula varuhus kan lägga ner sina fullt seende designavdelningar på löpande band. Rodrigo Brenner, professor och även grundare av Furf anser att blinda människor har samma förståelse för produktdesign som seende. Han har så rätt den gode Brenner. Alldeles extra intressant blir det om man läst Kinnarps Trend Report 2015 – Workplace and lifespace design for the diverse decade. Har du missat den så är det bara att ladda ner här eller beställ en fysisk kopia här. Läsvärt. På riktigt alltså.
Den översta fåtöljen heter Walk och är designad av Louis Gustavo. Pallen heter Cavaquinho och är designad av Thais Castanho. Till sist har ni ytterligare en fåtölj, Book, av Kleyton.
Hade det varit tisdag hade detta blivit veckans Hiss! Nu är det bara helt vanlig måndagskärlek.
/m
Visst, jag varvar internet i jakten på underhållande, vackra och intressanta saker att visa för er. Av någon outgrundlig anledning hittar jag mest trams. Alltså verkligen trams. Såna saker som inte alls passar på en inredningsblogg. Stundtals undrar jag om inte Aftonbladets plus-tjänst kommer att ringa mig för helt irrelevanta nyhetstips…
Då är det tur att man har vänner som tipsar.
En sann möbelnörds stora lycka är att hitta en ny producent. Grimbergs är en sådan. Jag älskar sånt här. Det är väldesignat, det är konsthantverk, det är handarbete, det är vackert! Lite väl Ernstigt, men jag kan verkligen känna den ljuvliga doften av trä bara genom att titta på bilderna.
Norrgavel och Rum 21, jag vet att ni läser detta….
…och även om han är lite orakad på den här bilden så gör han fina möbler. Ring honom.
/m
Jag vet precis hur du tänker. Du sitter där med morgonkaffet och funderar på om det finns matchande möbler till Hay Gym Hooks som du precis köpt och satt upp i hallen. Det är inget att skämmas över. Alla har vi någon gång tänkt sådana tankar.
Nu kan du andas ut, bara ta det lugnt. Jag har lösningen till dig. I Karl Andersson & Söners nya kollektion för 2015 finns det nämligen en alldeles förträffligt matchande klädhängare. Raise heter den.
Det finns mycket annat snyggt bland nyheterna också. Kolla in!
/m
Hade planerat för att fira mig själv, eller i alla fall min blogg, idag med pompa och ståt. Nu ville febertoppar och rinnande näsor något annat så jag har ägnat mig åt VAB samt tappra försök att inte ha ihjäl någon på Husläkarna. Det ena har lyckligtvis gått bättre än det andra.
I mitt första utkast hade jag tänkt att ägna mitt jubileum åt att recensera mig själv, men eftersom inte ens sacosäcken kunde agera tillräckligt stor skämskudde nog strök jag den idén. Jag väljer att blicka framåt. Man kan säga att jag är lite som kungen. Nu vänder vi blad helt enkelt.
Vad troligtvis ingen har missat är att Ilse Craford blir Guest of Honor på Stockholm Furniture Fair. Fantastiskt roligt. Känns som att bloggkåren är ganska enad hyllningskör.
Vi fortsätter firandet med att visa två nya fina saker. Två nya favoriter. Två saker tomten gärna kan stoppa i säcken. Vi börjar med hyllan från Studio Hausen som heter Monoqi. Så vansinnigt snyggt! Jag tillhör en av de få som för ganska längesedan tröttnat på Stringyllan. Visst, stylister och inredare runt om i Sverige gör helt grymma med jobb med den i fokus men själva hyllan är dessvärre ganska konstant….sedan 1949. Kanske har Studio Hausen sneglat en aning, men det har också hänt något nytt och vackert på hyllfronten. Kolla själva!
Dagens sista ljus i tårtan är den just nu snyggaste lampan i världen: Wyatt Swing från Pigeon Toe och Cedar & Moss. Shut up and take my money! Fulländad på alla sätt och vis!
Avslutningsvis vill jag bara tacka er alla för att ni klickar er in här och läser det jag skrivit. Kärlek!
/m
Jag vet att det kanske låter lite nördigt men jag har finbesök i huset. Ni tänker genast att jag har någon högadlig herre eller rent utav Hans Majestät på besök. Bättre upp. Jag har Andreas Engesvik och Hans Brattrud vid soffan! Nästan i alla fall. Jag har deras möbler här och lyckan är total!
Detta är alltså Hans Brattruds Scandia Nett för Fjordfiesta. Fulländad! Om inte mina bilder räcker och man vill veta mer om den ska man utan tvekan vända sig till möbelexperten Elizabeth Brännström Jacobsson på Dette Form & Fast. Hon är bäst på så många sätt.
Andreas Engesviks hyllade och prisade pall Sol Stool för LK Hjelle är en helt annan typ av möbel. Även den fulländad i formen men med ett mycket lekfullare och busigare intryck. Barnsligt rolig. Jag gillar den skarpt!
Med möbler i den här kvalitén så tycker jag att vi kan fira 17:e maj varje dag. Heja Norge!
/m
Ta dem! Bara ta dem med en gång så jag slipper höra tjatet. Ta mina pengar. Allihop!
Bara jag får Shanty i utbyte.
Det är den engelska designduon Doshi Levien som gjort årets hittills snyggaste skänk. Eller buffé. Eller byrå. Kalla den vad ni vill. Den heter Shanty. En möbel helt i min smak. Den är fylld av energi, udda former, lekfullhet och en stor portion humor i sin design. Älskar det!
Namnet däremot och själva utsidan som påminner om korrugerad plåt är betydligt mer allvarsamt. Shanty är ordet för de plåtskjul som finns runtom i världens fattigaste delar. Ingenting man skojar bort. Dock glädjande att man kan göra något så otroligt vackert av något med så dyster klang.
/m
Då är det äntligen dags att sänka garden, slappna av och luta sig tillbaka. Den softa söndagen är här. Det var inte utan en viss kraftansträngning men jag klarade det. Hade jag haft en pappablogg så hade jag skrivit en lång utläggning om en liknelse med Usain Bolt.
Om Bolt med sin snabbhet hade sprungit inte 100 meter utan 100 mil, samtidigt som han hade puttat en eller två av pyramiderna framför sig och under tiden stoppat i sig, för ett 40-årskalas, lagom mycket champagne. Ja, där har ni min helg. Visst, jag vet att pyramiderna är på världsarvslistan och att man inte får putta på dem hur som helst. Det var en liknelse! Jag kan dessutom lätt bygga egna pyramider av t ex tvätt och disk. Inga problem. Nåväl, detta är ingen pappablogg så jag skriver inget om det.
Jag skriver om Milano. Man kan inte får nog av allt fint som har visats där. Det fina är att jag inte är ensam om att tycka så.
Dra mig baklänges så fint det är! Färgen, just det. Färgen. Årets möbelfärg. Den har jag pratat om innan. Känns lite som en bonus när man är rätt på det. Jag och jag, det är faktiskt Patricia Urquiola som har gjort soffan för Moroso.
Vad kan jag mer glädja mig åt? Jo, att det är en multifunktionsmöbel. och att jag av en händelse har skrivit om det innan.
Men gladast av allt, förutom att pyramiderna är jämnade med marken och att jag nu är redo för en ny arbetsvecka, är jag för ett blogginlägg som skrevs i veckan. Vet inte hur jag ska tacka, men något ska jag nog klura ut.
/m
Just det. Martin Björnson. Det är ett namn ni ska lägga på minnet. Jag har sneglat, tjuvkikat och följt Martin ett tag via Instagram och måste säga att jag verkligen gillar det jag ser. Nu är Martin i Milano och han levererar duktigt! Det ser helt fantastiskt ut!
Det är möbler, mönster och formgivning med ett sinne för detaljer och lekfullhet. Man blir glad långt in i hjärtat när man ser så här fina saker. Martin gick först som lärling i Köpenhamn hos Sören Risvang därefter en termin på möbellinjen HDK/Steneby. En utbildning som gett resultat helt enkelt! Jag älskar kontrasterna som uppstår när det rena träet möter de dova lite smutsiga färgerna i bakgrunden. Underbart!
Och till slut, the designer:
Glöm ni inte bort att lägga namnet, det fina namnet, på minnet! Detta kommer att bli stort!
/m
MARTINREDA 