Ja, det var ju ett sju helsikes tjatande om hundar här på bloggen . Jag vet. Men vi måste prata om det. Där är designrelaterat. Kommer ni ihåg min krönika om designhunden? Finns att läsa på Residence om någon skulle råkat missa den. Det blev en liten designhund här hemma. Stella förgyller vår vardag genom att tugga upp laddsladdar, hörlurar och tapetrullar. Det är inget problem. Det som är jobbigt att jag ser hundar överallt nu. Jag är ganska övertygad. Det har säkert funnits hundar innan, men det är först nu jag ser dem.
Eller om man ska vara petig, det är först nu jag ser hur de ser ut. De ser inte ok ut. Kalla mig konservativ men så som hundar ser ut idag rubbar ju världsalltet och vår syn på vad som är fysiskt möjligt att åstadkomma med designgenetik. Vi kan inte ha det såhär. En hund är en hund är hund och ser därför ut så. Som en hund.
Jag ser hundar som är så tillplattade i ansiktet (heter kanske något annat på hundspråk men ni fattar) att man i princip måste stoppa ett stort sugrör i nosen på dem för att frigöra andningsvägarna. Hundstackarna måste ju få andas.
Den nyfikne grannen lutar sig över häcken och frågar fundersamt
-Jaså Åke, du har köpt en ubåt?
-Ubåt? Nej det är en hund.
-Men den har ju ett periskop..
-Fast det är en hund.
-Ok, men det var ju en hemsk historia med den danske uppfinnaren och hans ubåt
-Fast detta är en hund.
-Ja, man undrar ju vad Ryssarna har i våra svenska vatten.
-DET ÄR EN HUND!
Ja ni förstår själva. Ovärdigheten. Dels att ha en granne som tror att man har köpt en ubåt och sen att den stackars hunden måste intuberad för att överhuvudtaget kunna andas. Med i bästa fall ett snyggt svart sugrör, i värsta fall, ett stulet vitt, med röda ränder från donken.
Sen finns det andra hundar. De med så kallad fläckvis behåring. Det. Är. Så. Sjukt. Som en nakenhund (vilket också är helt orimligt sjukt) fast med päls på höger framtass, vänster öra och en liten dutt på svansen. Vad handlar det om? Hur tänkte man där? Man vill att hunden ska se ut som den går på cellgifter? Vad är det för bisarr design?
Sen har vi de små hundarna. Alltså de riktigt riktigt riiiiiiktigt små. Nu pratar jag inte om de som får plats i handskfacket i bilden utan de som skramlar runt likt enkronor i myntfacket i precis bredvis växelspaken. Jag har fångat möss i vasksåpet här hemma som är större.
Jag har för mig att Jesper Rönndahl har haft en spaning om detta. Till slut kommer hundar att vara vår lösning på t ex förvaring. De kommer inom några år vara så små att de upptar negativa kubikmetrar. Hunden du köper om ca 20 år är alltså så liten att du frigör låt säga 50 kubikmeter. Det är alltid bra med 50 extra kubikmeter förvaringsutrymme. Tro mig.
Hur det blir i verkligheten med just den hundens instagramkonto vet jag inte. Kanske ingen direkt likeraket om det bara är bilder på svarta hål eller folks nya källarförråd fulla med för små slalompjäxor, några lådor med skolfoton från åk3 och den där shabby chic-hyllan som nog kan bli bra i sommarstugan?
Så, nu är det dags för kvällspromenad med Stella. Ha en underbar kväll allihopa!
/m
MARTINREDA 
Ping: Sociala medier och hamburgare | MARTINREDA